SLUs logo forskning
Koldioxid mer än bara växthusgas
Koldioxid är en nödvändig byggsten i fotosyntesen. När koldioxidhalten i atmosfären stiger, kan fotosyntesen och växtproduktionen därmed också förväntas öka. Koldioxid är samtidigt en växthusgas och medverkar därför även till att det blir varmare på jorden, vilket i sin tur påverkar växterna. Klimateffekten är förmodligen den som betyder mest för växterna i en betesmark, visar Mark Marissink från SLU i sin doktorsavhandling.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med en tredjedel sedan människan började använda fossila bränslen (mest olja) i stor skala. Ökningen ser ut att fortsätta, trots alla försök att minska utsläppen. Eftersom koldioxid är en av de viktigaste resurserna för växterna, och därmed för allt liv på jorden, kan denna ökning få stora följder för hur framtidens växtproduktion och vegetation kommer att te sig. Koldioxid är också en av flera s.k. växthusgaser, vilka tillsammans fångar upp en del av den solvärme som annars skulle ha strålat från jordens yta och tillbaka ut i rymden. Växthusgaserna påverkar därmed klimatet, vilket i sin tur ändrar förutsättningarna för växter och djur. Koldioxid har alltså både en direkt och en indirekt effekt på växterna.
Mark Marissink vid institutionen för ekologi och växtproduktionslära vid SLU har undersökt hur en vanlig, äldre betesmark reagerar på en långvarig koldioxidökning. Under sex års tid har delar av ett försöksfält i Nåntuna utanför Uppsala utsatts för fördubblad koldioxidhalt med hjälp av växthusliknande burar. För att bland annat kunna släppa in nederbörd hade burarna inget tak, utan koldioxid fick tillföras hela tiden. Mark Marissink och andra SLU-forskare har mätt produktionen under dessa år, både av skott och rötter, och dessutom räknat på hur artsammansättningen förändrades.
Under de första tre åren ökade växtproduktionen starkt ovan jord, medan rotproduktionen ökade under försökets andra hälft. Vegetationsförändringarna var små; möjligen kan koldioxid ha orsakat en liten ökning av ärtväxter mot slutet av försöket. Det kan i sin tur bero på att när skörden ökar och förs bort från betesmarken, så ökar bortförseln av växtnäring från jorden. Ärtväxter kan utnyttja luftkväve som näringsämne och klarar därför av sämre näringsförhållanden.
Växtsäsongerna skilde sig mycket främst när det gäller nederbörd, från extremt torrt (1999) till extremt blött (1998, 2000). Dessa skillnader hade en mycket större effekt på produktionen och artsammansättningen än vad koldioxid hade. Därför kan den effekt som koldioxid har genom att påverka klimatet mycket väl vara viktigare än den direkta effekten i denna typ av betesmark.
FM Mark Marissink, SLU, institutionen för ekologi och växtproduktionslära, försvarar fredagen den 8 november kl. 10.00 sin doktorsavhandling Elevated Carbon Dioxide in a Semi-Natural Grassland. Plant production and vegetation composition during six years. Fakultetsopponent är professor Michael B. Jones, Botany Department, Trinity College, University of Dublin. Disputationen äger rum i sal 2, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala, november 2002 kl. 10:00.
För mer information, kontakta Mark Marissink på telefon 018-67 16 10 alternativt via e-post Mark.Marissink@evp.slu.se.
Övrig information se
http://www.evp.slu.se/landscape/
2002 - 10 - 31. Upprättad av Eva.Ronquist@info.slu.se
Informationsavdelningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar