Sömsmånen s lustbrodöser
VI träffas Första torsdagen den 3 September.
Klockan 18,30
I kräklingbos församlingshem
då mjuk startar vi med ett litet ylle broderi ta med er Nål
Marre tar med ylletyg och tråd.
Vi kommer också gå igenom vad vi vill göra i höst.
Sedan kommer vi att träffas första i månaden på samma plats
1 oktober 5 november 3 december.
Vi kommer också att ha en eller två heldags kurser under hösten
Vi samlar in pengar till bindprojektet, detta ger flickor och kvinnor i kalkutta möjlighet att köpa bindor
.
BRAK på er från Marre
söndag 23 augusti 2009
fredag 26 juni 2009
tisdag 26 maj 2009
tisdag 19 maj 2009
Koldioxid vad är det hysteri?
Eftersom jag och många med mig nu börjar tro att koldioxid är giftig var jag tvungen att ta reda på vad är koldioxid? Tro är en sak veta något helt annat.
det första jag hittade på google och sökord koldioxid var:
Wikipedias svar läs den gärna följ länken http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid
Den är lättläst och mycket upplysande.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article317098.ab
Skyll inte på koldioxid
Gösta Walin: De våldsamma orkanerna som härjat är förfärliga men kan knappast hänföras till den ökade växthuseffekten
Från departement till förskola, från höger till vänster, från svenskt näringsliv till Greenpeace, från FN till kommunala miljörådgivare från Australien till Kanada – samma budskap: Koldioxid är planetens förbannelse, något måste göras.
Diskutera:
pi Är du rädd för växthuseffekten?
Detta kallas konsensus och är mycket farligt, som masshysteri ungefär.
Politiker, byråkrati, massmedia och miljörörelsen leker följa John enligt devisen “Varför tänka själv, när man kan tycka som alla andra”. Klimatfrågan är en riktig kronjuvel för regler- och övervaknings-fanatiska politiker och byråkrater.
Inom vetenskapen är enögdheten långt ifrån lika utbredd, men många skeptiker ligger lågt av hänsyn till sina forskningsanslag och risken att bli häcklad av aktivister eller mästrad av kollegor med den rätta tron.
Så vad är då koldioxid? Koldioxid är livets gas. Växtligheten förbrukar koldioxid i frenetisk takt. Gudskelov finns effektiva processer som återför koldioxiden till atmosfären. Men lite koldioxid förloras och livet på jorden är sannolikt sedan länge svältfött på koldioxid.
Det har också visats i mängder av undersökningar att växtligheten gynnas av mer koldioxid. Det växer mer och snabbare. Lika viktigt är att växterna klarar sig med mindre vatten. Avsevärt större skördar och krympande ökenområden kan förväntas.
Hur påverkas klimatet av koldioxid? Troligen obetydligt. Man kan tänka sig koldioxiden som ett florstunnt täcke som dels ger en smula extra isolering, dels bidrar till att utjämna temperaturen över jorden.
Lite varmare kan det bli men detta kommer knappast att märkas över nya köld- och värmeperioder som ingen kan förklara. Vi bör också betänka att lite varmare klimat kan vara fördelaktigt. Den så kallade lilla istiden (ung. 1500-1850) var periodvis förfärlig med massdöd i pest, häxprocesser (häxor ansågs kunna påverka vädret) med mera elände.
Hotelser om fler och starkare stormar, översvämmningar på grund av mer koldioxid som vi dagligen serveras är tagna ur luften. Tvärtom så bör den förväntade något jämnare temperaturen minska risken för busväder.
Hotelserna om kraftigt stigande havsnivåer har kommit på skam – havsnivån synes stiga, men långsamt och med oförändrad takt.
De våldsamma tropiska orkaner som härjat denna säsong är förfärliga men kan knappast hänföras till den ökade växthuseffekten.
Man till sätter tilloch med CO2 i akaarium för att det skall frodas
Länk här:http://www.pny.se/akvarium/co2/co2.php
Vad är koldioxid
Koldioxid är en mycket vanlig lukt- och färglös gas. Koldioxid har den kemiska formeln CO2, dvs gasmolekylerna består av en atom kol omgiven av två syre-atomer. Den finns naturligt i atmosfären i ca 0,05 viktprocent, eller motsvarande 0,03 volymprocent. Vid högt tryck övergår gasen till flytande tillstånd.
koldioxid
koldioxid, i dagligt tal kolsyra, ett färglöst, icke brännbart, vid rumstemperatur gasformigt ämne med svag doft och sur smak, kemisk formel CO2. Koldioxid kondenserar under tryck till en färglös, lättflyktig vätska. Då flytande koldioxid expanderar vid atmosfärstryck avkyls den och bildar kolsyresnö, som kan komprimeras till torris. Koldioxid löst i vatten benämns kolsyra. Utandningsluft innehåller ca 4 % koldioxid. Ämnet tas upp av växter vid fotosyntesen. Koldioxid är (jämte vatten) slutprodukten vid förbränning av ved, kol och olja.
Nationalencyklopedins sida
Atmosfären innehåller ca 0,037 volymprocent koldioxid, och halten ökar genom främst förbränning av fossila bränslen. Ökningen får effekter på klimatet. Gasformig koldioxid används inom industrin. Flytande eller fast koldioxid är ett kylmedel. Koldioxid är en viktig råvara för öl- och bryggeriindustrin och används i flytande form i brandsläckare (kolsyresläckare).
på sidan för smart resande får vi veta
varför är koldioxid ett miljöproblem?
Varifrån kommer koldioxidutsläppen?
Så koldioxiden kommer från naturen?
Är det vårt fel?
denna sida har sammanställt mycket bra läs värd
Koldioxid är ett problem... och det vi kan göra är att minska våra utsläpp.
Tänka på vad vi köper... hur långt det åkt, köp när producerat.
Plantera träd (gärna i din egen trädgård)Vi skogen, bygg av träd så skogsindustrin kan plantera flera träd,
skogsbruk är som jordbruk man odlar sin morot och skördar den när den är mogen, så är det med träd också. Kalhyggen ger ingen avkastning men ny plantering ger både pengar och koldioxid som tas upp av de små plantorna.
För träd behöver uppenbarligen massor med koldioxid för att leva och ,ja faktiskt allt som är grönt vill ha koldioxid till och med i akvarium växterna vill ha co2.
Hoppas på att vi alla kan köpa en el bil inom en överskådlig framtid,
Att alla kan inse hur vackra vindsnurrorna Vindkraften faktiskt är och inte beklaga sig över att de är fula och låter mycket.
Här på Gotland är det oftast turister som beklagar sig över detta och det är ju tråkigt.
Mer vindkraft på vindarnas ö
Solpaneler på alla tak
Mer kommunikation via datorer, mer kunskap och mer utveckling,
vi skall inte gå tillbaks i tiden utan framåt.
Även om jag tycker det är kul att medeltid laijva så betyder det inte att jag är emot utveckling.
Ny teknik är oftast mer miljövänligt än gammal.
Hopps ni också lär er något av detta jag har lärt mig massor och hoppas ni också blir nyfikna att lära er mer...
Det finns värre saker än koldioxid!
Googla : Metan och kvävedioxid lustgas då får du fram mera växthusgaser som är farliga.
det första jag hittade på google och sökord koldioxid var:
Wikipedias svar läs den gärna följ länken http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid
Den är lättläst och mycket upplysande.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article317098.ab
Skyll inte på koldioxid
Gösta Walin: De våldsamma orkanerna som härjat är förfärliga men kan knappast hänföras till den ökade växthuseffekten
Från departement till förskola, från höger till vänster, från svenskt näringsliv till Greenpeace, från FN till kommunala miljörådgivare från Australien till Kanada – samma budskap: Koldioxid är planetens förbannelse, något måste göras.
Diskutera:
pi Är du rädd för växthuseffekten?
Detta kallas konsensus och är mycket farligt, som masshysteri ungefär.
Politiker, byråkrati, massmedia och miljörörelsen leker följa John enligt devisen “Varför tänka själv, när man kan tycka som alla andra”. Klimatfrågan är en riktig kronjuvel för regler- och övervaknings-fanatiska politiker och byråkrater.
Inom vetenskapen är enögdheten långt ifrån lika utbredd, men många skeptiker ligger lågt av hänsyn till sina forskningsanslag och risken att bli häcklad av aktivister eller mästrad av kollegor med den rätta tron.
Så vad är då koldioxid? Koldioxid är livets gas. Växtligheten förbrukar koldioxid i frenetisk takt. Gudskelov finns effektiva processer som återför koldioxiden till atmosfären. Men lite koldioxid förloras och livet på jorden är sannolikt sedan länge svältfött på koldioxid.
Det har också visats i mängder av undersökningar att växtligheten gynnas av mer koldioxid. Det växer mer och snabbare. Lika viktigt är att växterna klarar sig med mindre vatten. Avsevärt större skördar och krympande ökenområden kan förväntas.
Hur påverkas klimatet av koldioxid? Troligen obetydligt. Man kan tänka sig koldioxiden som ett florstunnt täcke som dels ger en smula extra isolering, dels bidrar till att utjämna temperaturen över jorden.
Lite varmare kan det bli men detta kommer knappast att märkas över nya köld- och värmeperioder som ingen kan förklara. Vi bör också betänka att lite varmare klimat kan vara fördelaktigt. Den så kallade lilla istiden (ung. 1500-1850) var periodvis förfärlig med massdöd i pest, häxprocesser (häxor ansågs kunna påverka vädret) med mera elände.
Hotelser om fler och starkare stormar, översvämmningar på grund av mer koldioxid som vi dagligen serveras är tagna ur luften. Tvärtom så bör den förväntade något jämnare temperaturen minska risken för busväder.
Hotelserna om kraftigt stigande havsnivåer har kommit på skam – havsnivån synes stiga, men långsamt och med oförändrad takt.
De våldsamma tropiska orkaner som härjat denna säsong är förfärliga men kan knappast hänföras till den ökade växthuseffekten.
Man till sätter tilloch med CO2 i akaarium för att det skall frodas
Länk här:http://www.pny.se/akvarium/co2/co2.php
Vad är koldioxid
Koldioxid är en mycket vanlig lukt- och färglös gas. Koldioxid har den kemiska formeln CO2, dvs gasmolekylerna består av en atom kol omgiven av två syre-atomer. Den finns naturligt i atmosfären i ca 0,05 viktprocent, eller motsvarande 0,03 volymprocent. Vid högt tryck övergår gasen till flytande tillstånd.
koldioxid
koldioxid, i dagligt tal kolsyra, ett färglöst, icke brännbart, vid rumstemperatur gasformigt ämne med svag doft och sur smak, kemisk formel CO2. Koldioxid kondenserar under tryck till en färglös, lättflyktig vätska. Då flytande koldioxid expanderar vid atmosfärstryck avkyls den och bildar kolsyresnö, som kan komprimeras till torris. Koldioxid löst i vatten benämns kolsyra. Utandningsluft innehåller ca 4 % koldioxid. Ämnet tas upp av växter vid fotosyntesen. Koldioxid är (jämte vatten) slutprodukten vid förbränning av ved, kol och olja.
Nationalencyklopedins sida
Atmosfären innehåller ca 0,037 volymprocent koldioxid, och halten ökar genom främst förbränning av fossila bränslen. Ökningen får effekter på klimatet. Gasformig koldioxid används inom industrin. Flytande eller fast koldioxid är ett kylmedel. Koldioxid är en viktig råvara för öl- och bryggeriindustrin och används i flytande form i brandsläckare (kolsyresläckare).
på sidan för smart resande får vi veta
varför är koldioxid ett miljöproblem?
Varifrån kommer koldioxidutsläppen?
Så koldioxiden kommer från naturen?
Är det vårt fel?
denna sida har sammanställt mycket bra läs värd
Koldioxid är ett problem... och det vi kan göra är att minska våra utsläpp.
Tänka på vad vi köper... hur långt det åkt, köp när producerat.
Plantera träd (gärna i din egen trädgård)Vi skogen, bygg av träd så skogsindustrin kan plantera flera träd,
skogsbruk är som jordbruk man odlar sin morot och skördar den när den är mogen, så är det med träd också. Kalhyggen ger ingen avkastning men ny plantering ger både pengar och koldioxid som tas upp av de små plantorna.
För träd behöver uppenbarligen massor med koldioxid för att leva och ,ja faktiskt allt som är grönt vill ha koldioxid till och med i akvarium växterna vill ha co2.
Hoppas på att vi alla kan köpa en el bil inom en överskådlig framtid,
Att alla kan inse hur vackra vindsnurrorna Vindkraften faktiskt är och inte beklaga sig över att de är fula och låter mycket.
Här på Gotland är det oftast turister som beklagar sig över detta och det är ju tråkigt.
Mer vindkraft på vindarnas ö
Solpaneler på alla tak
Mer kommunikation via datorer, mer kunskap och mer utveckling,
vi skall inte gå tillbaks i tiden utan framåt.
Även om jag tycker det är kul att medeltid laijva så betyder det inte att jag är emot utveckling.
Ny teknik är oftast mer miljövänligt än gammal.
Hopps ni också lär er något av detta jag har lärt mig massor och hoppas ni också blir nyfikna att lära er mer...
Det finns värre saker än koldioxid!
Googla : Metan och kvävedioxid lustgas då får du fram mera växthusgaser som är farliga.
Koldioxid är nödvändigt för liv
SLUs logo forskning
Koldioxid mer än bara växthusgas
Koldioxid är en nödvändig byggsten i fotosyntesen. När koldioxidhalten i atmosfären stiger, kan fotosyntesen och växtproduktionen därmed också förväntas öka. Koldioxid är samtidigt en växthusgas och medverkar därför även till att det blir varmare på jorden, vilket i sin tur påverkar växterna. Klimateffekten är förmodligen den som betyder mest för växterna i en betesmark, visar Mark Marissink från SLU i sin doktorsavhandling.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med en tredjedel sedan människan började använda fossila bränslen (mest olja) i stor skala. Ökningen ser ut att fortsätta, trots alla försök att minska utsläppen. Eftersom koldioxid är en av de viktigaste resurserna för växterna, och därmed för allt liv på jorden, kan denna ökning få stora följder för hur framtidens växtproduktion och vegetation kommer att te sig. Koldioxid är också en av flera s.k. växthusgaser, vilka tillsammans fångar upp en del av den solvärme som annars skulle ha strålat från jordens yta och tillbaka ut i rymden. Växthusgaserna påverkar därmed klimatet, vilket i sin tur ändrar förutsättningarna för växter och djur. Koldioxid har alltså både en direkt och en indirekt effekt på växterna.
Mark Marissink vid institutionen för ekologi och växtproduktionslära vid SLU har undersökt hur en vanlig, äldre betesmark reagerar på en långvarig koldioxidökning. Under sex års tid har delar av ett försöksfält i Nåntuna utanför Uppsala utsatts för fördubblad koldioxidhalt med hjälp av växthusliknande burar. För att bland annat kunna släppa in nederbörd hade burarna inget tak, utan koldioxid fick tillföras hela tiden. Mark Marissink och andra SLU-forskare har mätt produktionen under dessa år, både av skott och rötter, och dessutom räknat på hur artsammansättningen förändrades.
Under de första tre åren ökade växtproduktionen starkt ovan jord, medan rotproduktionen ökade under försökets andra hälft. Vegetationsförändringarna var små; möjligen kan koldioxid ha orsakat en liten ökning av ärtväxter mot slutet av försöket. Det kan i sin tur bero på att när skörden ökar och förs bort från betesmarken, så ökar bortförseln av växtnäring från jorden. Ärtväxter kan utnyttja luftkväve som näringsämne och klarar därför av sämre näringsförhållanden.
Växtsäsongerna skilde sig mycket främst när det gäller nederbörd, från extremt torrt (1999) till extremt blött (1998, 2000). Dessa skillnader hade en mycket större effekt på produktionen och artsammansättningen än vad koldioxid hade. Därför kan den effekt som koldioxid har genom att påverka klimatet mycket väl vara viktigare än den direkta effekten i denna typ av betesmark.
FM Mark Marissink, SLU, institutionen för ekologi och växtproduktionslära, försvarar fredagen den 8 november kl. 10.00 sin doktorsavhandling Elevated Carbon Dioxide in a Semi-Natural Grassland. Plant production and vegetation composition during six years. Fakultetsopponent är professor Michael B. Jones, Botany Department, Trinity College, University of Dublin. Disputationen äger rum i sal 2, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala, november 2002 kl. 10:00.
För mer information, kontakta Mark Marissink på telefon 018-67 16 10 alternativt via e-post Mark.Marissink@evp.slu.se.
Övrig information se
http://www.evp.slu.se/landscape/
2002 - 10 - 31. Upprättad av Eva.Ronquist@info.slu.se
Informationsavdelningen
Koldioxid mer än bara växthusgas
Koldioxid är en nödvändig byggsten i fotosyntesen. När koldioxidhalten i atmosfären stiger, kan fotosyntesen och växtproduktionen därmed också förväntas öka. Koldioxid är samtidigt en växthusgas och medverkar därför även till att det blir varmare på jorden, vilket i sin tur påverkar växterna. Klimateffekten är förmodligen den som betyder mest för växterna i en betesmark, visar Mark Marissink från SLU i sin doktorsavhandling.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med en tredjedel sedan människan började använda fossila bränslen (mest olja) i stor skala. Ökningen ser ut att fortsätta, trots alla försök att minska utsläppen. Eftersom koldioxid är en av de viktigaste resurserna för växterna, och därmed för allt liv på jorden, kan denna ökning få stora följder för hur framtidens växtproduktion och vegetation kommer att te sig. Koldioxid är också en av flera s.k. växthusgaser, vilka tillsammans fångar upp en del av den solvärme som annars skulle ha strålat från jordens yta och tillbaka ut i rymden. Växthusgaserna påverkar därmed klimatet, vilket i sin tur ändrar förutsättningarna för växter och djur. Koldioxid har alltså både en direkt och en indirekt effekt på växterna.
Mark Marissink vid institutionen för ekologi och växtproduktionslära vid SLU har undersökt hur en vanlig, äldre betesmark reagerar på en långvarig koldioxidökning. Under sex års tid har delar av ett försöksfält i Nåntuna utanför Uppsala utsatts för fördubblad koldioxidhalt med hjälp av växthusliknande burar. För att bland annat kunna släppa in nederbörd hade burarna inget tak, utan koldioxid fick tillföras hela tiden. Mark Marissink och andra SLU-forskare har mätt produktionen under dessa år, både av skott och rötter, och dessutom räknat på hur artsammansättningen förändrades.
Under de första tre åren ökade växtproduktionen starkt ovan jord, medan rotproduktionen ökade under försökets andra hälft. Vegetationsförändringarna var små; möjligen kan koldioxid ha orsakat en liten ökning av ärtväxter mot slutet av försöket. Det kan i sin tur bero på att när skörden ökar och förs bort från betesmarken, så ökar bortförseln av växtnäring från jorden. Ärtväxter kan utnyttja luftkväve som näringsämne och klarar därför av sämre näringsförhållanden.
Växtsäsongerna skilde sig mycket främst när det gäller nederbörd, från extremt torrt (1999) till extremt blött (1998, 2000). Dessa skillnader hade en mycket större effekt på produktionen och artsammansättningen än vad koldioxid hade. Därför kan den effekt som koldioxid har genom att påverka klimatet mycket väl vara viktigare än den direkta effekten i denna typ av betesmark.
FM Mark Marissink, SLU, institutionen för ekologi och växtproduktionslära, försvarar fredagen den 8 november kl. 10.00 sin doktorsavhandling Elevated Carbon Dioxide in a Semi-Natural Grassland. Plant production and vegetation composition during six years. Fakultetsopponent är professor Michael B. Jones, Botany Department, Trinity College, University of Dublin. Disputationen äger rum i sal 2, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala, november 2002 kl. 10:00.
För mer information, kontakta Mark Marissink på telefon 018-67 16 10 alternativt via e-post Mark.Marissink@evp.slu.se.
Övrig information se
http://www.evp.slu.se/landscape/
2002 - 10 - 31. Upprättad av Eva.Ronquist@info.slu.se
Informationsavdelningen
onsdag 13 maj 2009
lördag 2 maj 2009
Sömsmånen Dax! BRAK
Torsdag den 7 Maj
I Kräklingbo församlingshus kl 18,30
Då broderar vi på Ull!
Och dagens ämne är ATC-kort.
(Jag är fast i ATC träsket)
Jag och Anna har gjort ett gäng filtplattor
som vi kan använda som underlag.
Om alla tar med sig tre olika småsaker som man kan sy på ett atc kort så får vi mycket att välja på.
Tex knappar, band, tyglappar, fina trådar, glasspapper... ja allt man kan sy fast på tyg.
Glöm inte nål och tråd.
ATC-kort var är det?
Nästan alla har vi väl samlat och bytt bilder när vi var barn. Bokmärken. Filmstjärnor. Hockeybilder. Fotbollsbilder. Pokémonkort.
Motiv och storlek på bilderna har varierat i olika perioder,
men bytt och samlat har vi gjort.
Det här är en vuxenvariant.
ATC är en förkortning av ARTIST TRADING CARD, fritt översatt blir det “konstnärliga samlarkort”.
Det enda som är givet är storleken – och att de inte får säljas utan bara bytas.
Originalstorleken anges i inch: 2,5 x 3,5 inch.
Omsatt i centimeter blir det: 6,4 x 8,9 cm.
Håller man det måttet passar bilderna i de speciella samlarplastfickor som finns att köpa för tex fotbolls- eller ishockeybilder.
Info jag hittat på nätet så var lite kritiska allt kanske inte stämmer men jag hoppas det....
Den som fått cred för konceptet är en schweizisk konstnär, Vänci Stirnemann, som utgick just från fotbolls- och hockeybilder. I mitten av 1990-talet introducerade han idén att göra egna konstnärliga kort och byta istället för att byta köpta bilder. Genom internet och webben spreds idén med ATC-kort snabbt.
Efter en tid väcktes tanken på att göra sådana samlarkort i textila material.
En artikel och läsarutmaning i den amerikanska tidningen Quilting Arts satte snabbt fart på de textila ATC-korten. Redaktionen lovade att göra ett ATC-kort till alla läsare som skickade in ett ATC-kort till tidningen före ett visst datum. De fick in över 800 kort! Läsarutmaningen resulterade häromåret i en bok: “1.000 artist trading cards” av Patricia Bolton, som är chefredaktör för Quilting Arts.
Alla kan! Det är utgångspunkten idag. Bara fantasin sätter gränserna. Och man får användning för allt det där man samlat på sig för att det kan vara “bra att ha”. På en grund av tyg - gärna i lapptäcksteknik, (Men vi på Gotland använder ju ull så klart ….)dekorerar du med knappar, band, pärlor, brodergarn, paljetter, garn, snörstumpar - ja allt du kan komma på.
Märk baksidan av ditt ATC-kort med ditt namn, e-postadress eller annan kontaktinformation samt årtal. Sätt gärna ut nummer om det är ett kort i en serie (tex 1/6, 2/6 osv). Har kortet fått en titel ska det också stå. Ort och land kan ju vara bra information ...
ATC-kort brukar delas in i unika (som görs ett och ett, helt individuella), editioner (ett helt set med identiska kort) och serier (som har samma “tema” men inte är likadana).
Vill ni veta mer och få flera inspirerande bilder sök på ordet ATC-KORT
I Kräklingbo församlingshus kl 18,30
Då broderar vi på Ull!
Och dagens ämne är ATC-kort.
(Jag är fast i ATC träsket)
Jag och Anna har gjort ett gäng filtplattor
som vi kan använda som underlag.
Om alla tar med sig tre olika småsaker som man kan sy på ett atc kort så får vi mycket att välja på.
Tex knappar, band, tyglappar, fina trådar, glasspapper... ja allt man kan sy fast på tyg.
Glöm inte nål och tråd.
ATC-kort var är det?
Nästan alla har vi väl samlat och bytt bilder när vi var barn. Bokmärken. Filmstjärnor. Hockeybilder. Fotbollsbilder. Pokémonkort.
Motiv och storlek på bilderna har varierat i olika perioder,
men bytt och samlat har vi gjort.
Det här är en vuxenvariant.
ATC är en förkortning av ARTIST TRADING CARD, fritt översatt blir det “konstnärliga samlarkort”.
Det enda som är givet är storleken – och att de inte får säljas utan bara bytas.
Originalstorleken anges i inch: 2,5 x 3,5 inch.
Omsatt i centimeter blir det: 6,4 x 8,9 cm.
Håller man det måttet passar bilderna i de speciella samlarplastfickor som finns att köpa för tex fotbolls- eller ishockeybilder.
Info jag hittat på nätet så var lite kritiska allt kanske inte stämmer men jag hoppas det....
Den som fått cred för konceptet är en schweizisk konstnär, Vänci Stirnemann, som utgick just från fotbolls- och hockeybilder. I mitten av 1990-talet introducerade han idén att göra egna konstnärliga kort och byta istället för att byta köpta bilder. Genom internet och webben spreds idén med ATC-kort snabbt.
Efter en tid väcktes tanken på att göra sådana samlarkort i textila material.
En artikel och läsarutmaning i den amerikanska tidningen Quilting Arts satte snabbt fart på de textila ATC-korten. Redaktionen lovade att göra ett ATC-kort till alla läsare som skickade in ett ATC-kort till tidningen före ett visst datum. De fick in över 800 kort! Läsarutmaningen resulterade häromåret i en bok: “1.000 artist trading cards” av Patricia Bolton, som är chefredaktör för Quilting Arts.
Alla kan! Det är utgångspunkten idag. Bara fantasin sätter gränserna. Och man får användning för allt det där man samlat på sig för att det kan vara “bra att ha”. På en grund av tyg - gärna i lapptäcksteknik, (Men vi på Gotland använder ju ull så klart ….)dekorerar du med knappar, band, pärlor, brodergarn, paljetter, garn, snörstumpar - ja allt du kan komma på.
Märk baksidan av ditt ATC-kort med ditt namn, e-postadress eller annan kontaktinformation samt årtal. Sätt gärna ut nummer om det är ett kort i en serie (tex 1/6, 2/6 osv). Har kortet fått en titel ska det också stå. Ort och land kan ju vara bra information ...
ATC-kort brukar delas in i unika (som görs ett och ett, helt individuella), editioner (ett helt set med identiska kort) och serier (som har samma “tema” men inte är likadana).
Vill ni veta mer och få flera inspirerande bilder sök på ordet ATC-KORT
Min brors dotter har fått en dotter
Grattis lindis med familjen.
Och jag vill att ni tittar på deras sida för där finns en stolt storebror
Detta är den stolta pappan som driver denna butik, äntligen en sida för killar som fått barn http://www.pappaprylar.se/
Och jag vill att ni tittar på deras sida för där finns en stolt storebror
Detta är den stolta pappan som driver denna butik, äntligen en sida för killar som fått barn http://www.pappaprylar.se/
tisdag 28 april 2009
Sömsmånen
BRAK
Torsdag den 7 Maj
I Kräklingbo församlingshus kl 18,30
Då broderar vi på Ull!
Och dagens ämne är ATC-kort.
Eller Terror vykort Britt Berättar mera.
Jag och Anna har gjort ett gäng filt plattor
som vi kan använda som underlag.
Om alla tar med sig tre olika småsaker som man kan sy på ett atc kort så får vi mycket att välja på.
Tex knappar, band, tyglappar, fina trådar, glasspapper... ja allt man kan sy fast på tyg.
Glöm inte nål och tråd.
Torsdag den 7 Maj
I Kräklingbo församlingshus kl 18,30
Då broderar vi på Ull!
Och dagens ämne är ATC-kort.
Eller Terror vykort Britt Berättar mera.
Jag och Anna har gjort ett gäng filt plattor
som vi kan använda som underlag.
Om alla tar med sig tre olika småsaker som man kan sy på ett atc kort så får vi mycket att välja på.
Tex knappar, band, tyglappar, fina trådar, glasspapper... ja allt man kan sy fast på tyg.
Glöm inte nål och tråd.
söndag 26 april 2009
måndag 20 april 2009
.jpg)
Jurtans placering i sommar 2009
Till alla er som vill följa våran Jurta här han ni se vart och när den kommer att finnas för er att komma och hälsa på.
Schema för hur Jurtan kommer att användas i sommar.
*Barnslöjden kommer att ha Jurtan uppställd vid torpet i alla fall
Söndagen den 17 maj.
*Söndagen den 17 maj blir nästa Jurtaträff vid torpet 14.00
*Lördagen den 13 juni sätter vi upp den i Sjaustru ,samtidigt som vi hänger upp våra broderier.
*Tisdagen den 16 och 23 juni har vi workshop med ATC-kort vid Jurtan i Sjaustru.
*Lördagen den 27 juni plockar vi ner utställningen och packar ihop Jurtan.
*Samma dag sätter vi upp den vid Östergarns skola. där kommer den att finnas i anslutning med Caféet så kom gärna och ta en fika i Jurtan.
*Tisdag den 30 juni och
7 juli har vi workshop vid Jurtan i skolan, broderar på ull, fikar med mongoliskt te och någon jurta -muffins.
*Vecka 32 har Marre Jurtan
Medeltidsveckan då kommer Jurtan stå vid oskarsstenen i Visby.
Workshop kommer det att vara den dagen då almänheten får tillträde till lägret.
*Gunila, Susanne och Eva har uttryckt att de vill ha jurtan någon gång under sommaren för eget bruk.
Ni andra jurtaägare kan meddela Marre hur och när ni vill använda jurtan.
Marre och Anna tovar underlag för ATC-kort och ullbroderi. till mötet med Sömsmånen BRAK den 7 maj kl 18,30
Susanne har tagit fram en instruktion till Durbun Berkh, lammknotetärningsspel. finns att köpa i sommar.
Gunila känner en som jobbar på slakteriet och frågar honom om man kan få lammben att koka.
Ni som kan vara med på workshoparna anmäl er till Britt.
Eva ber Thomas Wallin att ta fram ett Mongoliskt te som vi kan sälja och dricka, på etiketten vill vi ha vår jurta.
Ha det bra i vårvädret
Eva har skrivit det mesta av texten Tusen tack Eva.
Schema för hur Jurtan kommer att användas i sommar.
*Barnslöjden kommer att ha Jurtan uppställd vid torpet i alla fall
Söndagen den 17 maj.
*Söndagen den 17 maj blir nästa Jurtaträff vid torpet 14.00
*Lördagen den 13 juni sätter vi upp den i Sjaustru ,samtidigt som vi hänger upp våra broderier.
*Tisdagen den 16 och 23 juni har vi workshop med ATC-kort vid Jurtan i Sjaustru.
*Lördagen den 27 juni plockar vi ner utställningen och packar ihop Jurtan.
*Samma dag sätter vi upp den vid Östergarns skola. där kommer den att finnas i anslutning med Caféet så kom gärna och ta en fika i Jurtan.
*Tisdag den 30 juni och
7 juli har vi workshop vid Jurtan i skolan, broderar på ull, fikar med mongoliskt te och någon jurta -muffins.
*Vecka 32 har Marre Jurtan
Medeltidsveckan då kommer Jurtan stå vid oskarsstenen i Visby.
Workshop kommer det att vara den dagen då almänheten får tillträde till lägret.
*Gunila, Susanne och Eva har uttryckt att de vill ha jurtan någon gång under sommaren för eget bruk.
Ni andra jurtaägare kan meddela Marre hur och när ni vill använda jurtan.
Marre och Anna tovar underlag för ATC-kort och ullbroderi. till mötet med Sömsmånen BRAK den 7 maj kl 18,30
Susanne har tagit fram en instruktion till Durbun Berkh, lammknotetärningsspel. finns att köpa i sommar.
Gunila känner en som jobbar på slakteriet och frågar honom om man kan få lammben att koka.
Ni som kan vara med på workshoparna anmäl er till Britt.
Eva ber Thomas Wallin att ta fram ett Mongoliskt te som vi kan sälja och dricka, på etiketten vill vi ha vår jurta.
Ha det bra i vårvädret
Eva har skrivit det mesta av texten Tusen tack Eva.
söndag 5 april 2009
Nu har jag en blogg till...
Ja som sagt... jag har inget liv utan min dator
här kommer min mobila blogg
http://pepmap862.blogspot.com/
här kommer min mobila blogg
http://pepmap862.blogspot.com/
måndag 30 mars 2009
Braks lokalombudsträff
Mitt ord broderat av Kassören Berit.... Vist är det så hon heter?
många namn att komma ihåg.
Så häftig jag skall sätta upp den på min vägg in the hall of fame ....alltså i hallen.
Brak Lokalombuds träff i Lindesberg
Min assistent s första broderi sedan hon var barn. Snyggt eller hur?
torsdag 26 mars 2009
Brak Gotland den 2 April
Broderiakademin
Glöm inte att vi träffas den Torsdag 2 april
I Kräklingbos församlingshem
Klockan 18.30
20:- / gång
soppa och bröd.
Ta med dig nål och tråd
Ett vykort eller en bild du kan tänka dig att brodera vidare på.
Ett bakgrundstyg och garn /tråd att brodera med.
Britt kommer att ha en liten färgövning med oss ….
Vi kommer att rösta fram vårat namn denna dag.
Glöm inte att vi träffas den Torsdag 2 april
I Kräklingbos församlingshem
Klockan 18.30
20:- / gång
soppa och bröd.
Ta med dig nål och tråd
Ett vykort eller en bild du kan tänka dig att brodera vidare på.
Ett bakgrundstyg och garn /tråd att brodera med.
Britt kommer att ha en liten färgövning med oss ….
Vi kommer att rösta fram vårat namn denna dag.
Hur man färgar ull och garni Mikrovågsugnen
Att färga i garn & fibrer i Mikrovågsugn.
Bra att ha:
Handskar
plastpåsar & gamla glassbackar eller liknande
muggar / barnmatsburkar att blanda och spara överbliven färg i.
Zenits-konst färg för ylle eller liknade
Ättika
Vatten
diskmedel
och givetvis en mikrovågsugn.
Tänk på att det är stark färg, inandas den icke och torka bort fläckar direkt!
Om det inte är super viktigt att få samma färg varje gång så är detta det perfekta sätet att färga sina garner eller sin ull på.
Jag brukar lägga ullen i blöt i ättiks (ca 1dl 12% ättika ) vatten i diskhon ca en halvtimme innan jag färgar. Ner med ullen i en plastpåse och sedan hällde jag på den blandade färgen och in i mikron i 3 x 3 minuter med ca 3 minuters vila mellan mikringarna. sedan fick det svalna (det kan ta en bra stund innan det svalnar men ge ullen den tiden så ullen inte blir ännu mer chockad än den redan är, ) innan jag sköljer och tvättar försiktigt.
Garnet sköljer jag alltid först sedan har jag lagt den i en paj form och hällt på tre olika färger och sedan på med en plastpåse om hela härligheten och in i mikron på samma sätt som med ull tussarna, och jag tycker resultatet blev mer än bra, nu skall jag bara spinna och sticka av min ull :-
På detta sätt blev det mycket roligare att färga ull än vad det varit förut, snabbt och enkelt. Stort tack till en av bloggtjejerna som jag hittade när jag letade efter "hur färgar man ull?"
Mitt recept:
Ca en tesked färg till en liter vatten.
Blanda färgen med lite kokande vatten och en skvätt ättika.
Späd sedan färgen med mer kokande vatten när man rört ut färgen, häll ner det i en glassback
och börja doppa din ull eller ditt garn Glöm inte handskarna.
Alla färger går att blanda med varandra och men kan späda färgerna med mer vatten.
Om du nu har många glassbackar så kan du använda dem och lägga ner dina färgade allster i och in i mikron,
men jag har ofta använt kraftiga plast påsar och det funkar det också, men stäng eller knyt inte inte påsarna, risk för färg explosion.
Mikra nu i 3 minuter vila i 3 minuter.
Mikra 3 vila 3
mikra 3 vila 3
3 X 3 Ca
Ja om man nu vill vara effektiv så kör man ju flera färger på en gång, så när en färg vilar så mikrar du nästa, men vilan är ”nog” viktig.
Skölj skölj skölj gärna med lite diskmedel och i sista skölj vattnet har du en skvätt ättika då får du en färg som stannar bättre.
Detta är ju ingen direkt exakt beskrivning men prova dig fram det skall vara roligt.
Bra att ha:
Handskar
plastpåsar & gamla glassbackar eller liknande
muggar / barnmatsburkar att blanda och spara överbliven färg i.
Zenits-konst färg för ylle eller liknade
Ättika
Vatten
diskmedel
och givetvis en mikrovågsugn.
Tänk på att det är stark färg, inandas den icke och torka bort fläckar direkt!
Om det inte är super viktigt att få samma färg varje gång så är detta det perfekta sätet att färga sina garner eller sin ull på.
Jag brukar lägga ullen i blöt i ättiks (ca 1dl 12% ättika ) vatten i diskhon ca en halvtimme innan jag färgar. Ner med ullen i en plastpåse och sedan hällde jag på den blandade färgen och in i mikron i 3 x 3 minuter med ca 3 minuters vila mellan mikringarna. sedan fick det svalna (det kan ta en bra stund innan det svalnar men ge ullen den tiden så ullen inte blir ännu mer chockad än den redan är, ) innan jag sköljer och tvättar försiktigt.
Garnet sköljer jag alltid först sedan har jag lagt den i en paj form och hällt på tre olika färger och sedan på med en plastpåse om hela härligheten och in i mikron på samma sätt som med ull tussarna, och jag tycker resultatet blev mer än bra, nu skall jag bara spinna och sticka av min ull :-
På detta sätt blev det mycket roligare att färga ull än vad det varit förut, snabbt och enkelt. Stort tack till en av bloggtjejerna som jag hittade när jag letade efter "hur färgar man ull?"
Mitt recept:
Ca en tesked färg till en liter vatten.
Blanda färgen med lite kokande vatten och en skvätt ättika.
Späd sedan färgen med mer kokande vatten när man rört ut färgen, häll ner det i en glassback
och börja doppa din ull eller ditt garn Glöm inte handskarna.
Alla färger går att blanda med varandra och men kan späda färgerna med mer vatten.
Om du nu har många glassbackar så kan du använda dem och lägga ner dina färgade allster i och in i mikron,
men jag har ofta använt kraftiga plast påsar och det funkar det också, men stäng eller knyt inte inte påsarna, risk för färg explosion.
Mikra nu i 3 minuter vila i 3 minuter.
Mikra 3 vila 3
mikra 3 vila 3
3 X 3 Ca
Ja om man nu vill vara effektiv så kör man ju flera färger på en gång, så när en färg vilar så mikrar du nästa, men vilan är ”nog” viktig.
Skölj skölj skölj gärna med lite diskmedel och i sista skölj vattnet har du en skvätt ättika då får du en färg som stannar bättre.
Detta är ju ingen direkt exakt beskrivning men prova dig fram det skall vara roligt.
Brak Gotland s namn förslag
Namn förslag till våran lokalgrupp Brak på Gotland
Förslag på slogan/devis:
för oss broderande datanördar
*våga vägra trådlöst - koppla ihop er med Fria Trådverket, Trådnätet, Fria nätet etc
(nätverk är ju inte bara datorer, utan även nätverk mellan fria brodöser)
*tappa inte tråden - häng med i Röda trådarna
(alltså med tanke på den röda tråden i en handling i en berättelse, inte som en revolutionär feministisk grupp)
*tappa inte tråden - häng med i Fria fingrar - med fast grepp om den Fria synålen
*Fri-brodöserna - gruppen med gott om sömsmån (alltså tar ut svängarna, har högt i tak...)
*Gutetråden (anknyt till Gutetråden …)
*Gotlands nystan - (sy fritt - rulla med i Gotlands nystan...)
*Gutenålen
(gruppen med spets-kompetens
(det blir mer en grupp för knyppling),
men kanske: gruppen med udd)
*Gutegruppen (lite tråkigt, kan vara vadsomhelst)
*Trådtöisar (fast om män skulle ha en förening som förutsatte att kvinnor aldrig skulle kunna vara med skulle jag faktiskt bli sur, så jag vet inte riktigt om det då är konsekvent att ha ett namn som fullständigt utesluter män, även om det nu aldrig kommer att vara med en man o brodera med oss, men i princip)
*flickors fria flinka fingrar (inkonsekvent då...men OK förkortning FFFF)
*Fritt Sytt med Britt (FSmB ref till KSMB för oss som minns dem)
*Nåt med havet skulle ju vara bra, vi är ju på en ö i havet, fria vågor på ett fritt hav etc
*Broderi utan bryderi - sy med Fri-brodöser (tex)
*inget slaffs - var med i Havs-tråden (fast det låter lite haffsigt)
*ligg inte sömlös - sy med Sömsmånen
*Sy med Gotländsk Sömsmån - vi månar om god söm
*Fantasins jordmån - sy med Gotlands Sömsmån
*Gotlands Drömsömmerskor (jfr DreamTeam)
*Ett dygn med stygn - prova-på med Fritt Sytt (helgkurs på gotland)
*Gott Fritt Sytt - sy på Gottland (lite felstavat men ändå...)
*Frihetsbrodöserna
*Livslustbrodöserna
*Stygnmagikerna
*Napletöisar = knåpflickorna,pyssla, och liknande företeelser
*Sylkestöisar=silkesflickorna
*Tradnjaustar=trådnystanen
*Saumkällinggarna=sykärringarna
*Saumtöisarna= syflickorna
*Britts Broderande Brudar
*Lust och fägring
*Krakas kringlor
*Frejas barn barn
*Liljevita händer
*Brodöserna.
Med anledning av att många brak grupper har egna namn runt om i Sverige, så måste ju vi också ha det, eller hur?
Här är de namnförslag jag fått in.
Vi röstar på mötet på torsdag den 2 april kl 18,30 så skynda om ni har flera förslag.
Britt har bidragit med ett fint Pris tll vinnande förslag.
Allt gott från Marre
Förslag på slogan/devis:
för oss broderande datanördar
*våga vägra trådlöst - koppla ihop er med Fria Trådverket, Trådnätet, Fria nätet etc
(nätverk är ju inte bara datorer, utan även nätverk mellan fria brodöser)
*tappa inte tråden - häng med i Röda trådarna
(alltså med tanke på den röda tråden i en handling i en berättelse, inte som en revolutionär feministisk grupp)
*tappa inte tråden - häng med i Fria fingrar - med fast grepp om den Fria synålen
*Fri-brodöserna - gruppen med gott om sömsmån (alltså tar ut svängarna, har högt i tak...)
*Gutetråden (anknyt till Gutetråden …)
*Gotlands nystan - (sy fritt - rulla med i Gotlands nystan...)
*Gutenålen
(gruppen med spets-kompetens
(det blir mer en grupp för knyppling),
men kanske: gruppen med udd)
*Gutegruppen (lite tråkigt, kan vara vadsomhelst)
*Trådtöisar (fast om män skulle ha en förening som förutsatte att kvinnor aldrig skulle kunna vara med skulle jag faktiskt bli sur, så jag vet inte riktigt om det då är konsekvent att ha ett namn som fullständigt utesluter män, även om det nu aldrig kommer att vara med en man o brodera med oss, men i princip)
*flickors fria flinka fingrar (inkonsekvent då...men OK förkortning FFFF)
*Fritt Sytt med Britt (FSmB ref till KSMB för oss som minns dem)
*Nåt med havet skulle ju vara bra, vi är ju på en ö i havet, fria vågor på ett fritt hav etc
*Broderi utan bryderi - sy med Fri-brodöser (tex)
*inget slaffs - var med i Havs-tråden (fast det låter lite haffsigt)
*ligg inte sömlös - sy med Sömsmånen
*Sy med Gotländsk Sömsmån - vi månar om god söm
*Fantasins jordmån - sy med Gotlands Sömsmån
*Gotlands Drömsömmerskor (jfr DreamTeam)
*Ett dygn med stygn - prova-på med Fritt Sytt (helgkurs på gotland)
*Gott Fritt Sytt - sy på Gottland (lite felstavat men ändå...)
*Frihetsbrodöserna
*Livslustbrodöserna
*Stygnmagikerna
*Napletöisar = knåpflickorna,pyssla, och liknande företeelser
*Sylkestöisar=silkesflickorna
*Tradnjaustar=trådnystanen
*Saumkällinggarna=sykärringarna
*Saumtöisarna= syflickorna
*Britts Broderande Brudar
*Lust och fägring
*Krakas kringlor
*Frejas barn barn
*Liljevita händer
*Brodöserna.
Med anledning av att många brak grupper har egna namn runt om i Sverige, så måste ju vi också ha det, eller hur?
Här är de namnförslag jag fått in.
Vi röstar på mötet på torsdag den 2 april kl 18,30 så skynda om ni har flera förslag.
Britt har bidragit med ett fint Pris tll vinnande förslag.
Allt gott från Marre
torsdag 19 februari 2009
Micro färga i Kräklingbo Brak
Hej Brodöser!
Boka nu
Lördag den 28 februari klockan 13.00 på kräklingboskola.
Micro färgning av redgarn
Enkel fika klockan 15,00
Marre tar med Kaffe/te en micro och färgerna.
Lena pk bakar sin goda kaka.
Britt eller Susanne tar med redgarnet.
Och Jane öppnar skolan.
Alla Brodöser tar med sig Handskar och 20:-
Och om man har en Billig lätt micro så ta med den.
Men tänk på att den kan bli färg fläckig.
Hoppas så många som möjligt kan delta trots det korta varslet.
Men vi får lära varandra efterhand så att alla få ta del av det underbart roliga med färg.
Allt gott från Marre
Om ni vill se den fantastiska jurtan så kommer den att finnas i Östergarns gammla skola hela vecka 9
Kom gärna dit och köp lite ull ta en fika.
Mer info kommer
Boka nu
Lördag den 28 februari klockan 13.00 på kräklingboskola.
Micro färgning av redgarn
Enkel fika klockan 15,00
Marre tar med Kaffe/te en micro och färgerna.
Lena pk bakar sin goda kaka.
Britt eller Susanne tar med redgarnet.
Och Jane öppnar skolan.
Alla Brodöser tar med sig Handskar och 20:-
Och om man har en Billig lätt micro så ta med den.
Men tänk på att den kan bli färg fläckig.
Hoppas så många som möjligt kan delta trots det korta varslet.
Men vi får lära varandra efterhand så att alla få ta del av det underbart roliga med färg.
Allt gott från Marre
Om ni vill se den fantastiska jurtan så kommer den att finnas i Östergarns gammla skola hela vecka 9
Kom gärna dit och köp lite ull ta en fika.
Mer info kommer
måndag 9 februari 2009
Lamm ull som blir lamm
Alla sätt är ju bra..
ett sätt att sälja sin ull ( ja vi har ju ca 40 kg) på är att göra små "set" med material till ett lamm.
Just nu spinner Britt för fullt, så att vi kan göra små paket, redo för kunden att ta med och börja producera sitt eget lamm, jag försöker göra ett mönster som är lätt läst och vips har vi en produkt som alla vill ha ....
Jag längtar ännu efter bredband det, Telia har satt upp ett elurtag i klädkammaren och gräver ner kablar så det är på G!
fredag 16 januari 2009
Nytt år nya tag
Nu startar 2009
Idag lördag den 17 jan skall vi har planeringsmöte för vårens verksamhet med BRAK på Gotland
Och vi skall ha spinngille hos Anna och diskutera hur vi skall förvalta våran skatt, Jurtan vi har köpt.
Mer info kommer... men mitt såkallade bredband är ganska slött, så allt tar tid, så fort jag skall ladda ned eller upp något, hum... jag är fast in net träsket.
Idag lördag den 17 jan skall vi har planeringsmöte för vårens verksamhet med BRAK på Gotland
Och vi skall ha spinngille hos Anna och diskutera hur vi skall förvalta våran skatt, Jurtan vi har köpt.
Mer info kommer... men mitt såkallade bredband är ganska slött, så allt tar tid, så fort jag skall ladda ned eller upp något, hum... jag är fast in net träsket.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)