tisdag 19 maj 2009

Koldioxid vad är det hysteri?

Eftersom jag och många med mig nu börjar tro att koldioxid är giftig var jag tvungen att ta reda på vad är koldioxid? Tro är en sak veta något helt annat.

det första jag hittade på google och sökord koldioxid var:
Wikipedias svar läs den gärna följ länken http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid
Den är lättläst och mycket upplysande.

http://www.aftonbladet.se/debatt/article317098.ab
Skyll inte på koldioxid
Gösta Walin: De våldsamma orkanerna som härjat är förfärliga men kan knappast hänföras till den ökade växthuseffekten
Från departement till förskola, från höger till vänster, från svenskt näringsliv till Greenpeace, från FN till kommunala miljöråd­givare från Australien till Kanada – samma budskap: Kol­dioxid är planetens för­bannelse, något måste göras.
Diskutera:
pi Är du rädd för växthuseffekten?

Detta kallas kon­sensus och är mycket farligt, som mass­hysteri ungefär.

Politiker, byråkrati, massmedia och miljörörelsen leker följa John enligt devisen “Varför tänka själv, när man kan tycka som alla andra”. Klimatfrågan är en riktig kronjuvel för regler- och övervaknings-fanatiska politiker och byråkrater.

Inom vetenskapen är enögdheten långt ifrån lika utbredd, men många skeptiker ligger lågt av hänsyn till sina forskningsanslag och risken att bli häcklad av aktivister eller mästrad av kollegor med den rätta tron.



Så vad är då koldioxid? Koldioxid är livets gas. Växtligheten förbrukar koldioxid i frenetisk takt. Gudskelov finns effektiva processer som återför koldioxiden till atmosfären. Men lite koldioxid förloras och livet på jorden är sannolikt sedan länge svältfött på koldioxid.

Det har också visats i mängder av undersökningar att växtligheten gynnas av mer koldioxid. Det växer mer och snabbare. Lika viktigt är att växterna klarar sig med mindre vatten. Avsevärt större skördar och krympande ökenområden kan förväntas.

Hur påverkas klimatet av koldioxid? Troligen obetydligt. Man kan tänka sig koldioxiden som ett florstunnt täcke som dels ger en smula extra isolering, dels bidrar till att utjämna temperaturen över jorden.

Lite varmare kan det bli men detta kommer knappast att märkas över nya köld- och värmeperioder som ingen kan förklara. Vi bör också betänka att lite varmare klimat kan vara fördelaktigt. Den så kallade lilla istiden (ung. 1500-1850) var periodvis förfärlig med massdöd i pest, häxprocesser (häxor ansågs kunna påverka vädret) med mera ­ elände.

Hotelser om fler och starkare stormar, översvämmningar på grund av mer koldioxid som vi dagligen serveras är tagna ur luften. Tvärtom så bör den förväntade något jämnare temperaturen minska risken för busväder.

Hotelserna om kraftigt stigande havsnivåer har kommit på skam – havsnivån synes stiga, men långsamt och med oförändrad takt.

De våldsamma tropiska orkaner som härjat denna säsong är förfärliga men kan knappast hänföras till den ökade växthuseffekten.


Man till sätter tilloch med CO2 i akaarium för att det skall frodas
Länk här:http://www.pny.se/akvarium/co2/co2.php

Vad är koldioxid
Koldioxid är en mycket vanlig lukt- och färglös gas. Koldioxid har den kemiska formeln CO2, dvs gasmolekylerna består av en atom kol omgiven av två syre-atomer. Den finns naturligt i atmosfären i ca 0,05 viktprocent, eller motsvarande 0,03 volymprocent. Vid högt tryck övergår gasen till flytande tillstånd.

koldioxid

koldioxid, i dagligt tal kolsyra, ett färglöst, icke brännbart, vid rumstemperatur gasformigt ämne med svag doft och sur smak, kemisk formel CO2. Koldioxid kondenserar under tryck till en färglös, lättflyktig vätska. Då flytande koldioxid expanderar vid atmosfärstryck avkyls den och bildar kolsyresnö, som kan komprimeras till torris. Koldioxid löst i vatten benämns kolsyra. Utandningsluft innehåller ca 4 % koldioxid. Ämnet tas upp av växter vid fotosyntesen. Koldioxid är (jämte vatten) slutprodukten vid förbränning av ved, kol och olja.


Nationalencyklopedins sida
Atmosfären innehåller ca 0,037 volymprocent koldioxid, och halten ökar genom främst förbränning av fossila bränslen. Ökningen får effekter på klimatet. Gasformig koldioxid används inom industrin. Flytande eller fast koldioxid är ett kylmedel. Koldioxid är en viktig råvara för öl- och bryggeriindustrin och används i flytande form i brandsläckare (kolsyresläckare).

på sidan för smart resande får vi veta
varför är koldioxid ett miljöproblem?
Varifrån kommer koldioxidutsläppen?
Så koldioxiden kommer från naturen?
Är det vårt fel?
denna sida har sammanställt mycket bra läs värd

Koldioxid är ett problem... och det vi kan göra är att minska våra utsläpp.
Tänka på vad vi köper... hur långt det åkt, köp när producerat.
Plantera träd (gärna i din egen trädgård)Vi skogen, bygg av träd så skogsindustrin kan plantera flera träd,
skogsbruk är som jordbruk man odlar sin morot och skördar den när den är mogen, så är det med träd också. Kalhyggen ger ingen avkastning men ny plantering ger både pengar och koldioxid som tas upp av de små plantorna.

För träd behöver uppenbarligen massor med koldioxid för att leva och ,ja faktiskt allt som är grönt vill ha koldioxid till och med i akvarium växterna vill ha co2.

Hoppas på att vi alla kan köpa en el bil inom en överskådlig framtid,
Att alla kan inse hur vackra vindsnurrorna Vindkraften faktiskt är och inte beklaga sig över att de är fula och låter mycket.
Här på Gotland är det oftast turister som beklagar sig över detta och det är ju tråkigt.
Mer vindkraft på vindarnas ö

Solpaneler på alla tak

Mer kommunikation via datorer, mer kunskap och mer utveckling,
vi skall inte gå tillbaks i tiden utan framåt.
Även om jag tycker det är kul att medeltid laijva så betyder det inte att jag är emot utveckling.
Ny teknik är oftast mer miljövänligt än gammal.
Hopps ni också lär er något av detta jag har lärt mig massor och hoppas ni också blir nyfikna att lära er mer...
Det finns värre saker än koldioxid!

Googla : Metan och kvävedioxid lustgas då får du fram mera växthusgaser som är farliga.

Koldioxid är nödvändigt för liv

SLUs logo forskning




Koldioxid mer än bara växthusgas

Koldioxid är en nödvändig byggsten i fotosyntesen. När koldioxidhalten i atmosfären stiger, kan fotosyntesen och växtproduktionen därmed också förväntas öka. Koldioxid är samtidigt en växthusgas och medverkar därför även till att det blir varmare på jorden, vilket i sin tur påverkar växterna. Klimateffekten är förmodligen den som betyder mest för växterna i en betesmark, visar Mark Marissink från SLU i sin doktorsavhandling.

Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med en tredjedel sedan människan började använda fossila bränslen (mest olja) i stor skala. Ökningen ser ut att fortsätta, trots alla försök att minska utsläppen. Eftersom koldioxid är en av de viktigaste resurserna för växterna, och därmed för allt liv på jorden, kan denna ökning få stora följder för hur framtidens växtproduktion och vegetation kommer att te sig. Koldioxid är också en av flera s.k. växthusgaser, vilka tillsammans fångar upp en del av den solvärme som annars skulle ha strålat från jordens yta och tillbaka ut i rymden. Växthusgaserna påverkar därmed klimatet, vilket i sin tur ändrar förutsättningarna för växter och djur. Koldioxid har alltså både en direkt och en indirekt effekt på växterna.

Mark Marissink vid institutionen för ekologi och växtproduktionslära vid SLU har undersökt hur en vanlig, äldre betesmark reagerar på en långvarig koldioxidökning. Under sex års tid har delar av ett försöksfält i Nåntuna utanför Uppsala utsatts för fördubblad koldioxidhalt med hjälp av växthusliknande burar. För att bland annat kunna släppa in nederbörd hade burarna inget tak, utan koldioxid fick tillföras hela tiden. Mark Marissink och andra SLU-forskare har mätt produktionen under dessa år, både av skott och rötter, och dessutom räknat på hur artsammansättningen förändrades.

Under de första tre åren ökade växtproduktionen starkt ovan jord, medan rotproduktionen ökade under försökets andra hälft. Vegetationsförändringarna var små; möjligen kan koldioxid ha orsakat en liten ökning av ärtväxter mot slutet av försöket. Det kan i sin tur bero på att när skörden ökar och förs bort från betesmarken, så ökar bortförseln av växtnäring från jorden. Ärtväxter kan utnyttja luftkväve som näringsämne och klarar därför av sämre näringsförhållanden.

Växtsäsongerna skilde sig mycket främst när det gäller nederbörd, från extremt torrt (1999) till extremt blött (1998, 2000). Dessa skillnader hade en mycket större effekt på produktionen och artsammansättningen än vad koldioxid hade. Därför kan den effekt som koldioxid har genom att påverka klimatet mycket väl vara viktigare än den direkta effekten i denna typ av betesmark.

FM Mark Marissink, SLU, institutionen för ekologi och växtproduktionslära, försvarar fredagen den 8 november kl. 10.00 sin doktorsavhandling Elevated Carbon Dioxide in a Semi-Natural Grassland. Plant production and vegetation composition during six years. Fakultetsopponent är professor Michael B. Jones, Botany Department, Trinity College, University of Dublin. Disputationen äger rum i sal 2, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala, november 2002 kl. 10:00.

För mer information, kontakta Mark Marissink på telefon 018-67 16 10 alternativt via e-post Mark.Marissink@evp.slu.se.

Övrig information se

http://www.evp.slu.se/landscape/


2002 - 10 - 31. Upprättad av Eva.Ronquist@info.slu.se
Informationsavdelningen

onsdag 13 maj 2009

lördag 2 maj 2009

Atc kort på väg...

 
Posted by Picasa

Sömsmånen Dax! BRAK

Torsdag den 7 Maj
I Kräklingbo församlingshus kl 18,30
Då broderar vi på Ull!
Och dagens ämne är ATC-kort.
(Jag är fast i ATC träsket)
Jag och Anna har gjort ett gäng filtplattor
som vi kan använda som underlag.
Om alla tar med sig tre olika småsaker som man kan sy på ett atc kort så får vi mycket att välja på.
Tex knappar, band, tyglappar, fina trådar, glasspapper... ja allt man kan sy fast på tyg.
Glöm inte nål och tråd.


ATC-kort var är det?

Nästan alla har vi väl samlat och bytt bilder när vi var barn. Bokmärken. Filmstjärnor. Hockeybilder. Fotbollsbilder. Pokémonkort.
Motiv och storlek på bilderna har varierat i olika perioder,
men bytt och samlat har vi gjort.
Det här är en vuxenvariant.
ATC är en förkortning av ARTIST TRADING CARD, fritt översatt blir det “konstnärliga samlarkort”.
Det enda som är givet är storleken – och att de inte får säljas utan bara bytas.
Originalstorleken anges i inch: 2,5 x 3,5 inch.
Omsatt i centimeter blir det: 6,4 x 8,9 cm.
Håller man det måttet passar bilderna i de speciella samlarplastfickor som finns att köpa för tex fotbolls- eller ishockeybilder.


Info jag hittat på nätet så var lite kritiska allt kanske inte stämmer men jag hoppas det....
Den som fått cred för konceptet är en schweizisk konstnär, Vänci Stirnemann, som utgick just från fotbolls- och hockeybilder. I mitten av 1990-talet introducerade han idén att göra egna konstnärliga kort och byta istället för att byta köpta bilder. Genom internet och webben spreds idén med ATC-kort snabbt.
Efter en tid väcktes tanken på att göra sådana samlarkort i textila material.
En artikel och läsarutmaning i den amerikanska tidningen Quilting Arts satte snabbt fart på de textila ATC-korten. Redaktionen lovade att göra ett ATC-kort till alla läsare som skickade in ett ATC-kort till tidningen före ett visst datum. De fick in över 800 kort! Läsarutmaningen resulterade häromåret i en bok: “1.000 artist trading cards” av Patricia Bolton, som är chefredaktör för Quilting Arts.
Alla kan! Det är utgångspunkten idag. Bara fantasin sätter gränserna. Och man får användning för allt det där man samlat på sig för att det kan vara “bra att ha”. På en grund av tyg - gärna i lapptäcksteknik, (Men vi på Gotland använder ju ull så klart ….)dekorerar du med knappar, band, pärlor, brodergarn, paljetter, garn, snörstumpar - ja allt du kan komma på.
Märk baksidan av ditt ATC-kort med ditt namn, e-postadress eller annan kontaktinformation samt årtal. Sätt gärna ut nummer om det är ett kort i en serie (tex 1/6, 2/6 osv). Har kortet fått en titel ska det också stå. Ort och land kan ju vara bra information ...
ATC-kort brukar delas in i unika (som görs ett och ett, helt individuella), editioner (ett helt set med identiska kort) och serier (som har samma “tema” men inte är likadana).

Vill ni veta mer och få flera inspirerande bilder sök på ordet ATC-KORT

Min brors dotter har fått en dotter

Grattis lindis med familjen.
Och jag vill att ni tittar på deras sida för där finns en stolt storebror
Detta är den stolta pappan som driver denna butik, äntligen en sida för killar som fått barn http://www.pappaprylar.se/